Julafton i Bromma.

Men, jag har ju inte skrivit nåt om min julafton! Den som var så trevlig!

 

Jag hade min första julbön. Tack och lov hade jag den tillsammans med en väldigt rutinerad familj, familjen Eliasson. De fullkomligt älskar julbönen och har haft hand om den flera gånger tidigare. Så jag såg dethär lite som en övningsjulafton för mig. Familjen E gjorde det mesta jobbet och jag var med och såg hur det "ska" gå till. Det gick bra. Vi satte ihop krubban med alla barnen. Det var roligt. Det blev som en liten mini-gudstjänst i gudstjänsten för barnen och mig famme vid krubban medan de vuxna satt i bänkarna och fick lyssna på vad vi sa och gissa hur det såg ut. Roligt!

 

Efter gudstjänsten fick jag följa med farmorn och farfarn hem till familjen E för jullunch. Men före jullunchen gick vi ut i skogen och följde julgranskulor som pappa E hängt upp. När kulorna var slut hittade vi en stor godispåse (som man inte fick äta förän efter lunchen). Väldigt mysig tradition, tycker jag. Smidig tradition tyckte föräldrarna, för då sprang barnen av sig lite och var ute ur huset när lunchen skulle förberedas.

Sedan åt vi lunch. Och när alla satt ner och åt skulle alla säga vad som absolut måste vara med på ett julbord. Också en tradition hos fam E. Först sa minsta barnet Olle köttbullar. Då fick ingen annan säga köttbullar. Sen sa farfar sylta. Det var bara han som åt av syltan, så det var ingen risk att någon annan skulle säga det.

När det blev min tur så hade man redan sagt allt självklart, som skinka och julmust. Och vissa saker som jag tänkte på, som Janssons frestelse hade de inte på julbordet, så det kunde jag ju inte säga. Det blev lite jobbigt... Men till slut kom jag på nåt som de hade som ingen annan sagt. Skönt.

 

Efter maten blev det kaffe. Eftersom jag skulle gå hem lagom till Kallanka så fick jag mina paket till kaffet. Jag fick tre julgransprydnader, ett ljus och en chokladkaka. De är för fina, familjen E.

Här sitter jag och de tre äldsta barnen och öppnar mina paket:

Sen gick jag hem. Angelica var också kvar i Stockholm, så hon kom hem till mig och vi firade lite. Vi hade tänkt göra ett ordentligt julbord, men affärerna var stängda, så vi kunde inte köpa veg-julmat till Angie. Så vi åt potatisgratäng, rödbetssallad, ägghalvor med tång-"kaviar" och vitkålssallad. Och julmust. Jag hade ju redan fått sill, skinka, lax, köttbullar, prinskorvar och sånt, så mig gick det ingen nöd på. Och Angelica sa att hon också var nöjd (hur det nu gick till).

 

Sen kom Andreas hem från jobbet och vi åt pepparkakor och tittade på Karl-Bertil tillsammans. Och öppnade paket. Sen gick Andreas och la sig och jag och Angie åkte till kyrkan för att fira midnattsmässa. Det var väldigt mysigt. Jag hade som uppgift att dela ut nattvardsvin. Lagom betyngande arbetsuppgift på julnatten. Men fem minuter innan gudstjänsten började kom Sara och sa "Du behövs i kören, i sopranstämman". Så jag hoppade in i kören utan att sjunga upp, som sopran fastän jag klassar mig som alt, med en förkylning i halsen och utan att kunna sångerna. "Nu tändas" kunde jag, "det är en ros utsprungen" kunde jag första strofen och melodin på och "förunderligt och märkligt" hade jag en liten aning om hur den gick, men kunde ingen text. Dessutom var det ju nedsläckt i kyrkan på grund av mysfaktorn, så jag kunde inte läsa på sångtexterna när jag satt i bänken. Men jag försökte hänga på så mycket som möjligt, såg till att inte stå rakt framför mikrofonen och körde klassikern att le och "act as if", alltså låtsas som att jag kan. Jag tror att jag lyckades ganska bra.

 

Igår ringde morfar för att kolla hur första julen som pastor gått. Jag sa att den gick bra. Sen pratade vi om hans jul och lite så.

Efteråt skrev jag statusen "Morfar ringde. Han ville kolla hur första julen som pastor gått. Söt-morfar" på facebook. Den statusen har nu drygt 70 personer "gillat" och i kommentarerna har mina vänner skrivit bland annat

Karin Ingridsdotter: "Jag saknar dina fina föräldrar. Hälsa dem!"

Anna-Lena: "Jag saknar också Karin och Morgan. Fick världens finaste julkort av dem."

Charlotta Olofsgård: "Han är sååå söt din morfar. Gillar honom starkt."

Monika Stenow: "Jag anmäler mig också som en som gillar din morfar och dina föräldrar."

Jag blir så glad!

 

Joel:

Jag jobbar som pastor. Då ingår det att jobba på jul.

Jag firade jul hos en väldigt trevlig familj.

Affärer stänger väldigt tidigt på julafton.

Jag hoppar gärna in i diverse körer som behöver mig, gärna utan att kunna sångerna.

Många människor gillar våran morfar och våra föräldrar.