Biokväll: Mammas pojkar.

Igår var jag, Andreas och Angelica på bio. Det var länge sedan jag var på bio. Jag tycker om att gå på bio. Hela bioupplevelsen är så trevlig. Fråga någon om vi ska gå på bio. Vad ska vi gå på? Kolla upp olika filmer som man vill se. Beställa biljetter. Träffas vid biografen. Gå in. Vänta på att filmen ska börja. Se filmen. Skratta. Gråta. Bli skiträdd. Titta lite på eftertexten. Gå ut. Ta en fika. Prata om filmen.

Sånt.

 

Men denna gången visste vi vad vi ville se: Ulf Malmros (Den bästa sommaren, Smala Sussie osv) nya film Mammas pojkar. Den handlar om två övervuxna övercurlade hårdrockare i Värmland med en präst till mamma. Det låter ju som att det kan bli helt fantastiskt roligt.

Men det blir det inte. Tyvärr. Problemet är att filmen inte har någon handling. Inget driv. Bara skäms-kudde. Och vissa roliga bitar, naturligtvis. Men inte alls så många. Ni kan verkligen vänta med att se den tills den kommer på tv. Det är tråkigt, men så är det.