tisdag 19 februari 2013

Smink.

Häromsistens sa Jocke i equmenia-styrelsen någonting till mig som fastnade i mitt huvud. Han sa att jag inte sminkar mig. Det visste jag i och för sig. Jag kommer inte ihåg vad det var han sa egentligen, men jag har i alla fall tänkt ganska mycket på detdär med att jag inte sminkar mig. Eller, tänkt och tänkt, det har mest flimmrat förbi. Då och då.
 
Såhär är det. Jag sminkar mig inte, oftast på grund av att jag på morgonen inte orkar. Och att jag redan på morgonen ränkar ut att jag inte orkar tvätta bort sminket på kvällen. Det är den enkla sanningen om varför jag inte sminkar mig. Jag är lat.
 
Men jag tycker också att jag blir fin när jag sminkar mig. Att markera ögonen. Att sminka över finnar. Sånt. Jag blir fin då.
 
Men vem sjutton orkar sminka sig varje dag? Jag fattar inte det! Såå stor skillnad blir det inte. Eller blir det det? Jag ser faktiskt inte så ofta om ni andra har sminkat er eller inte. Antagligen har ni det, för ni är så väldigt fina. Men jag ser det inte.
Även i detta fall kan jag hänföra mitt beteende till min kära mamma. Hon sminkar sig än mer sällan än jag. Det är när hon är i rätten och på kalas som hon sminkar sig. Jag sminkar mig när jag ska medverka i gudstjänst (oftast i alla fall), när jag ska på bröllop (oftast i alla fall), ibland också andra festliga tillställningar, och ibland till vardags. Men framförallt så har jag inte fått för mig att man bör sminka sig varje morgon, vilket jag gissar att ni andra har fått med er från barndomen. Så, tack kära mor för att du inte sminkar dig.

5 kommentarer:

  1. Detta tycker jag är ett intressant ämne jag spinner vidare på min blogg om det är ok. Kunde ha skrivit allt här också, men det blev så långt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och ni som vill läsa Malins braiga inlägg kan läsa det här:
      http://malleniel.blogspot.se/#!/2013/02/smink.html

      Radera
  2. Trot eller ej, men om din beskrivning stämmer sminkar jag mig klart mer sällan än din mor... och tänk så fantastiskt bra det går ändå....Tror att jag med viss ansträngning skulle kunna leta fram någon minst 10 år gammal mascara någonstans. Varför slösa tid på så mycket onödigt jobb när man ändå är en naturlig skönhet... eller inte. Vågar man möjligen avslöja att inte benen är rakade heller...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin, jag tror dig. Och jag har aldrig tänkt på att du inte sminkar dig. Det behövs ju inte, du är ju som du säger en naturlig skönhet. Jag tycker att ibland kommer skönheten fram bättre utan smink.
      Och här på min blogg är det helt ofarligt att säga att man inte rakar benen. Eller att man gör det.

      Radera
  3. Maria jag gillar din blogg! måste komma ihåg att fortsatt kika in här med jämna mellanrum.
    När jag var elva hörde jag en som sa (inte till mig) "du ser så trött ut, kan du inte sminka dig lite", alltså arrgh! redan då fattade jag vilken dubbelbestraffning det ligger i detta. Nyligen läste jag att kvinnor upplevs som mer professionella när de är sminkade, alltså oavsett vad de har för yrke - som om utseendet skulle vara en väsentlig del av alla kvinnors yrkesroll, men det kanske är just det det är...
    Med det sagt är det roligare att vara fin, men det är också skönare att vara lat och duga som man är.
    /Linda Armyr

    SvaraRadera